there's a new dawn
På allmän begäran måste jag uppdatera bloggen, även om jag inte riktigt känner för den. Trots att mycket har hänt under de senaste dagarna känner jag inte att jag har så mycket att skriva. Livet har börjat rulla på som vanligt igen, vilket är underbart skönt, men inte så intressant att läsa om. Kan dock försöka bjuda på en liten kort resumé av den senaste veckan.
I lördags flyttade jag ut från Sofias hus och in i mitt nya hus, i Millburn bara ett stenkast från Summit där jag bodde tidigare. Familjen kom och hämtade upp mig, körde mig till huset. Jag fick tid att packa upp och bekanta mig lite med huset. Kändes inte speciellt konstigt, inte alls lika känslosamt och jobbigt som de första dagarna hos min förra familj. Man har ju blivit rätt van vid att leva hos en annan familj nu efter fyra och en halv månad i USA så det var betydligt svårare när man var helt ny här. Lördag kväll åkte jag dock tillbaka till Sofia, tittade på OS och sov över där eftersom vi skulle upp tidigt morgonen efter...
Au pair-möte och snow tubing i Campgaw stod på schemat. Vi hade en jättetrevlig dag, solen sken och allt var allmänt bara bra. Åkte tillbaka hem, Sofia följde med mig tillbaka till Millburn. Tog en liten promenad och sedan en lunch på Rockn' Joe's.
Behöver jag nämna att jag antagligen kommer att hänga där en hel del?
Började jobba som vanligt i måndags, fick inte mycket instruktioner men allt kändes ganska självklart. Mina arbetstider är 06.45-08.30 och sedan 14.30-18.30 på ett ungefär. Otroligt mycket bättre än vad jag hade det tidigare, och de flesta helgerna helt ledigt också! Började dock känna mig rätt hängig, så under mina lediga timmar mitt på dagen har jag mest suttit uppkrupen i soffan och tagit det lugnt. Till råga på allt har det börjat snöa rätt rejält här. Just idag är det en snow day så ungarna är hemma. Dock betyder det inte att de springer runt och är galna och kräver konstant uppasssning. Killen har suttit hela dagen i samma fotölj och försökt läsa ut sista boken i Percy Jackson-serien och tjejen har en kompis här så de hänger på sitt rum. När min värdmamma gick hemifrån i morse lämnade hon mig med instruktionerna "Just make sure the kids are okay. They will take care of themselves. You can bring your computer down to the family room and just relax all day". Score!
Ungarna är trots allt jättesköna. Självklart är det inte helt enkelt att ta hand om två snart tonåringar men det känns som om de gillar mig rätt rejält, vilket verkligen gör allt lättare. Kanske beror det också på att deras förra au pair var så hemsk så att de helt enkelt uppskattar vem som helst bara personen är lite bättre. Senast igår, när vi tre var påväg till tjejens gitarrlektion och jag erbjöd mig att bära hennes gitarr fick jag en stor kram av båda barnen, från varsin sida när vi gick på gatan. "Oh, Amanda. You are sooo much better than our old au pair!" Tydligen hade den gamla au pairen bara ryckt på axlarna och sagt nej när mitt värdbarn frågat om hon kunde hålla gitarren ett litet tag. Kanske är jag lite bättre ändå.
Har inte träffat några vänner här i Millburn än. Visserligen går det ingen nöd på mig, har ju alla kompisar från Summit inom tågavstånd. Efter fem minuters promenad, sju minuter på tåget och drygt en dollar fattigare kan jag befinna mig på Starbucks i Summit som vanligt på onsdagskvällar, precis som förr. Sofia kom hit i tisdags och vi åt på Millburn Diner (mycket fräschare än Summits) så det är ju inte speciellt svårt att träffa sina gamla vänner.
Eller jo, en ny vän har jag fått här i Millburn. Och hon är redan min bästa vän. Hon går under namnet Bubbles och är förvånansvärt vit och lurvig.
Vet inte om det här ska klassas som djurplågeri men Bubbles och jag har verkligen blivit best buddies. Har aldrig haft en hund som gillat mig förut men nu kan man knappt komma in genom dörren innan hon är där och hoppar upp på en. När våren kommer känns det som vi kommer att kunna ha det ännu trevligare tillsammans.
Tog lite bilder när jag var ute och gick i förmiddags. Även om jag är obeskrivligt trött på snön är det ändå ganska vackert.
I lördags flyttade jag ut från Sofias hus och in i mitt nya hus, i Millburn bara ett stenkast från Summit där jag bodde tidigare. Familjen kom och hämtade upp mig, körde mig till huset. Jag fick tid att packa upp och bekanta mig lite med huset. Kändes inte speciellt konstigt, inte alls lika känslosamt och jobbigt som de första dagarna hos min förra familj. Man har ju blivit rätt van vid att leva hos en annan familj nu efter fyra och en halv månad i USA så det var betydligt svårare när man var helt ny här. Lördag kväll åkte jag dock tillbaka till Sofia, tittade på OS och sov över där eftersom vi skulle upp tidigt morgonen efter...
Au pair-möte och snow tubing i Campgaw stod på schemat. Vi hade en jättetrevlig dag, solen sken och allt var allmänt bara bra. Åkte tillbaka hem, Sofia följde med mig tillbaka till Millburn. Tog en liten promenad och sedan en lunch på Rockn' Joe's.
Behöver jag nämna att jag antagligen kommer att hänga där en hel del?
Började jobba som vanligt i måndags, fick inte mycket instruktioner men allt kändes ganska självklart. Mina arbetstider är 06.45-08.30 och sedan 14.30-18.30 på ett ungefär. Otroligt mycket bättre än vad jag hade det tidigare, och de flesta helgerna helt ledigt också! Började dock känna mig rätt hängig, så under mina lediga timmar mitt på dagen har jag mest suttit uppkrupen i soffan och tagit det lugnt. Till råga på allt har det börjat snöa rätt rejält här. Just idag är det en snow day så ungarna är hemma. Dock betyder det inte att de springer runt och är galna och kräver konstant uppasssning. Killen har suttit hela dagen i samma fotölj och försökt läsa ut sista boken i Percy Jackson-serien och tjejen har en kompis här så de hänger på sitt rum. När min värdmamma gick hemifrån i morse lämnade hon mig med instruktionerna "Just make sure the kids are okay. They will take care of themselves. You can bring your computer down to the family room and just relax all day". Score!
Ungarna är trots allt jättesköna. Självklart är det inte helt enkelt att ta hand om två snart tonåringar men det känns som om de gillar mig rätt rejält, vilket verkligen gör allt lättare. Kanske beror det också på att deras förra au pair var så hemsk så att de helt enkelt uppskattar vem som helst bara personen är lite bättre. Senast igår, när vi tre var påväg till tjejens gitarrlektion och jag erbjöd mig att bära hennes gitarr fick jag en stor kram av båda barnen, från varsin sida när vi gick på gatan. "Oh, Amanda. You are sooo much better than our old au pair!" Tydligen hade den gamla au pairen bara ryckt på axlarna och sagt nej när mitt värdbarn frågat om hon kunde hålla gitarren ett litet tag. Kanske är jag lite bättre ändå.
Har inte träffat några vänner här i Millburn än. Visserligen går det ingen nöd på mig, har ju alla kompisar från Summit inom tågavstånd. Efter fem minuters promenad, sju minuter på tåget och drygt en dollar fattigare kan jag befinna mig på Starbucks i Summit som vanligt på onsdagskvällar, precis som förr. Sofia kom hit i tisdags och vi åt på Millburn Diner (mycket fräschare än Summits) så det är ju inte speciellt svårt att träffa sina gamla vänner.
Eller jo, en ny vän har jag fått här i Millburn. Och hon är redan min bästa vän. Hon går under namnet Bubbles och är förvånansvärt vit och lurvig.
Vet inte om det här ska klassas som djurplågeri men Bubbles och jag har verkligen blivit best buddies. Har aldrig haft en hund som gillat mig förut men nu kan man knappt komma in genom dörren innan hon är där och hoppar upp på en. När våren kommer känns det som vi kommer att kunna ha det ännu trevligare tillsammans.
Tog lite bilder när jag var ute och gick i förmiddags. Även om jag är obeskrivligt trött på snön är det ändå ganska vackert.
Kommentarer
Postat av: z
äntligen en update! ;D
men vad roligt att du har det så himla bra; föräldrarna, barnen och hunden verkar ju vara rena au pair-drömmen! att USA är SÅDÄR fint med all snö förvärrar ju inte din vistelse där direkt. jag vill dit ännu mer när jag ser snöbilderna!
Postat av: Amanda
Snön håller på att ta död på mig. Idag är det tre gånger så mycket som igår! Fast det är lite fint ändå. :) Och jag har det faktiskt bra, så det går ingen nöd på mig. Hoppas allt är bra med dig! Kram
Trackback
