and she knows what to do
Caitlin kom över i förmiddags. Just när jag var på väg upp från källaren med tandborsten och tandkrämen i högsta hugg stod hon i köket. "Heeeey Amanda, how are you?" Jag smugglade ner tandborsten i bakfickan (hade inte börjat borsta än) och satte mig på en pall i köket. Caitlin är vår granne och det viktigaste av allt, hon är expert på nannys och au pairer eftersom hon har haft god knows how many.
Hon drog ut ett block ur handväskan och började bläddra. "I just thought about all this when I was driving but it's just like three pages". Och visst hade hon på något sätt (vet inte om det var medan hon körde) antecknat tre hela sidor med punkter som hon ville gå igenom med mig och L. Eftersom L bara skulle vara hemma i tjugo minuter till bestämde vi oss för att mötas över lunch, Caitlin skulle köpa med sig mackor och vi skulle mötas igen 12.15. Under tiden passade jag på att hämta W från dagis. Dagis ligger inte i en röd träbyggnad som de brukar göra hemma utan i någonting som bäst kan beskrivas som en blandning av en kyrka och ett slott. Lovar att uppdatera med bilder någon dag.
Väl hemma igen var det dags för W:s lunch. W proklamerade att han inte alls var hungrig och inte tänkte äta någonting så jag och Oma fick använda all vår list för att lura ner honom till matbordet. Jag och Oma har blivit ett förvånansvärt starkt team när det gäller barnuppfostran. Hon är gammal och vis, vet precis hur man ska disciplinera barn genom att vara hård men rättvis. Jag är ny men har fördelen av att barnen verkligen gillar mig (än så länge). Efter lite lur lyckades vi få honom vid bordet och frågade honom vad han ville ha. ”Peanut butter and jelly sandwich!” (såklart). Vi tog fram vitt fluffigt bröd, Skippy jordnötssmör och grape jelly och helt plötsligt räckte Oma över allt till mig. Jag var tvungen att förklara att jag aldrig hade gjort en sådan macka i hela mitt liv, visst förstod jag att den skulle innehålla jordnötssmör och sylt men jag var livrädd att jag skulle förstöra den. Så jag bredde försiktigt jordnötssmör på ena halvan, sylt på andra, la ihop dem och skar i fyra delar. W åt upp var enda smula (och på kvällen kom han fram och sa att det var den godaste mackan han någonsin ätit, åååh!)
Efter lunchen kom Caitlin tillbaka. Vi åt våra mackor och gick igenom alla hennes sjuttielva punkter. Jättehjälpsamt men till och med hon blev så trött av sitt eget snackande att vi inte orkade hålla på i längre än en och en halv timme. Lär se och höra mer av henne i framtiden. Och roligast av allt var att hon pratade (och såg ut) precis som Janice i Vänner…
L gav mig lite ledigt mitt på dagen och lät mig skypa en timme med familjen. Känns alltid bra att höra från dem, även om de var mitt uppe i att omtapetsera mitt rum. Jag hoppas att det blir fint för någon gång kommer jag tillbaka.
När jag kom upp igen hade killarna kommit hem från skolan. Efter de gjort sina läxor ville I och W gå ut och spela fotboll tillsammans med Oma och jag följde med ut efter ett tag. W insisterade på att ha sina benskydd, alldeles för stora strumpor och riktiga fotbollsskor trots att han bara trillade i dem. Jag och I turades om att stå i mål och han var betydligt bättre än vad jag var. Oma och L höll under tiden på att pynta inför Halloween. Tydligen är de lite sent ute men visst skulle det pyntas. Lite förvånad blev jag när de kom bärandes på gravsten efter gravsten. Jag har dock aldrig haft en egen kyrkogård på min gräsmatta. Efter lite bråk om var kyrkogården skulle stå (killarna ville inte att den skulle stå i vägen för fotbollsmålet) bestämde vi oss för att vi var allt för trötta för att göra klart allt idag. L hann i alla fall sätta upp ett fullstort skelett på verandan som W blev jätterädd för, stackarn.
Det blev left overs till middag, vilket var helt okej eftersom jag fick den goda risrätten från i förrgår. Jag och Oma fixade middagen medan L tryckte i sig en toast eftersom hon skulle iväg. Efter middagen gick jag och W upp till Ev:s rum för att höra honom spela gitarr. Det blev en hel del Ramones och lite ”Keep on Rocking in the Free World” som W sjöng med i innan vi bestämde oss för att gå ner. Resten av kvällen spenderade vi framför datorn. Jag kom på den ypperliga idén att vi skulle göra en spellista i iTunes med alla våra favoritlåtar. Först valde vi tre låtar var. W valde bara låtar från soundtracket till Pirates of the Carribbean, I valde lite Beastie Boys och Ev gillar U2, Oasis, The Killers, Fatboy Slim och The Ramones. Jag gjorde det bästa jag kunde och fick ihop en mix av lite The Doors, The Who, Jimi Hendrix, Grateful Dead och Dylan. Vi hade roligt hela kvällen framför datorn men efter ett tag stack vi ner i källaren. Nere i källaren står ett gammalt fotbollsspel. De äldre killarna spelar ibland men idag utmanade de mig för första gången. Första matchen gick mellan I och Ev, där Ev gick segrande. Vinnaren fick i sin tur möta mig. Lite ringrostig sedan senaste gången jag spelade (typ mellanstadiet) förlorade jag första matchen men sedan kom jag igång på riktigt. Efter ett par utklassningssegrar hade jag spelat så mycket så att mina fingrar blödde (inte riktigt, men jag har fått en blodblåsa på långfingret) och killarna var grymt imponerade av mig.
"Wow, Amanda has amazing coordination! She can controll all her players at the same time!"
"Yes, that's because I'm a girl..."
För en timme sedan nattade jag dem och nu hoppas jag verkligen att de sover. Gjorde en kopp te till mig själv som jag tog med ner hit till mitt rum. Känner mig riktigt trött men ändå glad efter en lång, men bra dag.
