east-west

We can talk about it now
It's that same old riddle only starting from the middle
I'd fix it but I don't know how
Well, we could try to reason but you might think it's treason

Har pratat med mina värdföräldrar nu. Känns mycket bättre. Inte helt bra än, men betydligt skönare att ha fått lätta sitt hjärta och fått lite respons på det man har gått och funderat över de senaste dagarna. Tänker fortfarande inte gå in på exakt vad det är för problem vi har haft eftersom det inte angår någon annan än oss. Vissa av de sakerna jag fick höra ikväll gjorde mig på gott mod, vi kom överrens, jag erkände mina misstag, de erkände sina misstag och vi lovade varandra att bättra oss och jobba på det.

Andra saker gör mig ännu mer illa till mods än vad de gjorde innan. Att de fortfarande inte vågar låta mig ha ansvar om alla deras barn under en längre tid eftersom de tror att jag inte kommer att klara det känns självklart som ett slag i magen. Det är inte mitt fel att min värdmamma alltid tassar runt i kulisserna, är närvarande och på så sätt avleder deras uppmärksamhet som de borde rikta till mig och det jag säger. Om jag inte har fått testa kan vi ju inte veta om jag klarar det. Och what about alla de andra au pairerna som har arbetande värdmammor och som tar hand om barn och hushålle helt själva. Är det jag som är en sådan hopplöst dålig au pair eller är det ungarna som är så hemskt jobbiga att ingen utan deras mamma klarar av att hantera dem? Who knows?

En annan sak som jag fortfarande irriterar mig på är den JÄVLA MEXICOVECKAN! FAAAATTTTTAAAA, JAG BAD INTE OM ATT FÅ VARA ENSAM I HUSET HELA VECKAN! JAG BAD INTE OM ATT FÅ TUSEN UPPGIFTER ATT GÖRA UTAN TILLRÄCKLIGT MED GUIDNING! JAG BAD INTE OM ATT BLI LÄMNAD ENSAM NÄR JAG VARIT HÄR I KNAPPT TRE VECKOR!

SÅ SLUTA GE MIG DÅLIGT SAMVETE FÖR ATT JAG INTE GJORDE ALLT 100 % RÄTT!!!!!

(och sluta säga att det var ett previlegium jag fick, så kul var det inte alls....)

Annars känns det bra. Förklarade ett par situationer där jag känt mig vilsen, eller där jag känt mig duktig men som har visat sig vara fel och vi alla var rätt förstående. De små planerna jag haft på att bara ge upp (jag erkänner att jag har haft dem, även om jag har låtsats vara så stark och säker på att jag ska klara allt de senaste dagarna) är borta. Istället ska jag visa dem, jag ska visa att jag är bäst och kan hantera det här.

Men det gör lite ont när en av de sakerna de klagar mest på är min oförmåga att göra saker till min bästa förmåga - någonting som ALLTID varit min starka sida. Säg, ni som känt mig länge vet att jag alltid gör mitt bästa, skriver tills fingrarna blöder, läser ut boken först, lämnar in saker långt i förväg, inte nöjer med mig något än det allra bästa. Ambitiösa Amanda, hallå?!

Kanske är det dock en mognadsfas jag går igenom. Känns ganska nyttigt att våga släppa på att alltid vara perfekt, tillåta sig själv att göra misstag. Inte behöva få MVG i allt. Synd bara att man lever i ett hushålle där allt ska vara perfekt, ingenting får missas eller lämnas åt slumpen. Kanske borde jag hitta tillbaka till gamla goda Ambitiösa Amanda (mitt onda, men ack så bra att ha till hands, alter ego som förföljde mig under skoltiden och piskade upp mina betyg). Kanske kommer hon tillbaka när jag börjar läsa en kurs här, hoppas nästan på det även om jag först var glad att hon hade försvunnit.
_______________________________________________________________________________________________

Nog om tråkigheter och vidare till dagens höjdpunkt - IKEA!

Ringde Sofia imorse och bestämde träff på Starbucks. Efter en liten incident här hemma imorse ville jag bara ut och vi bestämde att vi skulle mötas upp och ta en sen frukost. Ute regnade det, nästan haglade, och gatorna var ishala. Satt inne på Starbucks ett tag, drack kaffe och åt blåbärsscones innan vi bestämde oss för att det blev trist. Vi kanade genom stan hem till mig, gick ner på mitt rum och började döda lite tid. Kollade upp lite sköna affärer i New York och Brooklyn dit vi bestämde oss för att åka nästa helg om vi kommer in till stan då.

Men allra bäst var ändå att vi fick tid att börja planera en liten tripp, och inte var som helst utan till upstate New York på vårkanten. Hade väl lite på känn att Sofia skulle ha lite vett i sin musikhjärna och visst hade hon det! Helt utan förvarning kom vi fram till att vi båda, redan långt innan vi kommit hit till USA, velat besöka The Museum at Bethel Woods, på klarspråk WOODSTOCKMUSEET! Så nu har vi suttit och funderat på hur vi ska kunna ta oss upp dit någongång i april/maj eftersom de har stängt från och med januari fram tills dess. Känns otroligt roligt att ha någon som man kan dela det med (annars hade jag åkt själv såklart) och innan dess ska vi åtminstone ha filmkväll och se hela den äkta dokumentären. Underbart!

Satt dock och väntade och väntade på att Emilia och hennes två kompisar, en svensk och en norsk skulle komma och hämta upp oss så att vi skulle kunna åka in mot Newark och besöka IKEA. Efter vad som känts som en evighet, men egentligen inte var så lång tid, kom en bil upprullande utanför huset och vi slängde oss in och körde in mot stan.

Tänker inte beskriva hela besöket i sin helhet. Fick dock med mig en pläd och förvaringsboxar till min byrålåda så att jag kan ha lite mer koll på mina strumpor och sådant. Men det bästa av allt var maten, visserligen hade de ett oerhört knapert utbud (stod att de skulle ha mer mat efter kassorna, men det visade sig att de inte hade det så vi fick springa in ett varv till). Fick dock med mig fem små flaskor julmust, choklad, kardemummaskorpor, knäckebröd, daim, pepparkakor, ballerinakex och lingonsylt så nu är jag mer än nöjd och glad inför julen.







Köttbulleincidenten var dock dagens roligaste. Alla åt varsin stor portion med köttbullar och lingondricka till. Vi svenskar fick betala 2.49 dollar för kalaset. Ja, ni läste rätt. Typ 17 kronor. Norskan däremot, som gick till en annan kassa och tog ett par små bröd till sin mat fick betala över sju dollar för sitt. Vi alla satt förbryllade och jämförde våra kvitton tills någon kläckte ur sig: "Men, det är nog antagligen bara för att du är norsk!"